Nöjd? Kanske senare...

Nja, jag vet inte om jag håller med mig själv om vad jag skrev igår. Eller det är väl egentligen förrgår, det är inte lätt att hålla reda på dagarna när man reser som bara den och mot klockan dessutom.

Resandet har ifs gjort mig till en lite bättre människa, även om det inte blivit något större framsteg i helheten så har det iaf blivit lite bättre. Jag har lyckats komma på att jag under de senaste två veckorna måste ha haft fel på en eller kanske möjligtvis tre nervtrådar i hjärnan. Detta har resulterat i att tankar har snurrat runt och lett till en oerhörd förvirring. Detta har dessvärre gått ut över i stort sett alla mina vänner.

Nu återstår iaf bara att stå sitt kast och försöka återgå till den trevliga kille jag kan vara om jag är på det humöret. Och det humöret kommer jag att vara på när jag kommer tillbaka från detta "land" som kallas Taiwan. Ingen vet ifall Taiwan är ett land eller inte. Knappt folket som bor här heller. De vill ju så klart säga att det är ett land men vet gör de verkligen inte.
Allt känns på något sätt ganska oorganiserat och man vet egentligen inte var man har den här staden. Ibland känns det som en storstad men ibland känns det som en storstad som bara blivit en mellanstad.

Tyvärr har jag glömt sladden till kameran hemma så de som fortfarande står ut med mig och vill se lite bilder får snällt vänta tills i helgen då jag åter är på svensk mark.